| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PAN pa4n, äv. pan4, sbst.2, m.; best. -en; pl. -er32 l. 40.
polsk (adlig) godsägare, polsk adelsman; särsk. använt ss. titel före ett (för)namn: ”(nådig) herr”. Dalin (1871). Lönnberg JSin. 4 (1899). Panernas stolta land (dvs. Polen). Blomberg Städ. 59 (1931).
Spalt P 109 band 19, 1952