Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PANACÉ pan1ase4, r. l. m. ((†) n. Runius (SVS) 1: 177 (1707)); best. -n, äv. -en; pl. -er; förr äv. PANACEA, r. l. f.
Ordformer
(-acé (-e, -ee, -ée) 1671 osv. -acea 1745—1754. -assé 1875)
Etymologi
[jfr t. panazee, eng. panacea, fr. panacée, lat. panacea; av gr. πανάκεια, läkemedel mot alla sjukdomar m. m., till πανακής, som botar allt, till PAN-, pref.1, o. ἄκος, läkemedel]
1) läkemedel mot alla sjukdomar, universalläkemedel; äv.: osvikligt läkemedel; utom om ä. förh. numera i sht mer l. mindre bildl. Lucidor (SVS) 150 (1671). Ribe PVetA 1740, s. 6. Lifvet sjelft .. är en panacé mot alla sina smärtor. Frey 1850, s. 553. PedT 1898, s. 8 (om gymnastik). Konjaken .. begagnades af frun som panacé för alla krämpor. Strindberg GötR 186 (1904). Solnedg. 1: 315 (1910; om brunnsdrickning). särsk. [jfr motsv. anv. i lat. o. gr.] om en ört använd ss. (l. för framställning av) en universaldrog. Runius (SVS) 1: 211 (1711).
2) (om ä. förh.) dryck av spirituosa o. kaffe l. te; jfr GÖK, sbst.1 8, KASK, sbst.2 Sylwan Stångpisk. 169 (cit. fr. 1754). Bergman VSmSkr. 216 (1845; om kaffe o. konjak). Collén BergsmKopparb. 31 (1875; om te o. brännvin). Smith Colstrup 57 (1916). jfr Bellman 1: 240 (1792; om vin). jfr MORGON-PANACÉ.
Ssg (till 2): PANACÉ-TASS. (†) kopp med ”panacé”. jfr kaffe-tass. IT 1761, nr 77, s. 3.

 

Spalt P 113 band 19, 1952

Webbansvarig