Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PANTOFFEL pantof4el, r. l. m. l. f.; best. -n; pl. -toffler l. -tofflor; l. (i sht i bet. II) PANTOFFLA pantof4la, r. l. f.; best. -an; pl. -tofflor l. -toffler; förr äv. PANTOFFLE, sbst.
Ordformer
(-toffel 1845—1904. -toffla 1838—1934. -toffle c. 1580. -toffler (-ofl-), pl. 1547 osv. -tofflor (-ofl-), pl. 1629 osv. — i ssgr -toffel- 1794 osv.)
Etymologi
[y. fsv. pantoffler, pl. (i bet. I, Arnell Brask Bil. 31); jfr fd. pontofler, pl., dan. o. lt. pantoffel, mlt. pantoffelen, pantuf(f)elen, pl., t. pantoffel, eng. pantofle, fr. pantoufle; av it. pantofola (jfr mlat. pantofla), av mgr. παντόφελλος, ett slags sko med korksula, koturn]
i sht i pl.
I. (numera bl. ngn gg om ä. förh.) ett slags sko (utan bakkappa), sandal, toffel; förr äv. om ett slags sko med mycket tjock sula (jfr KOTURN 1). G1R 18: 616 (1547). Höghe Pantoflor. Schroderus Hoflefw. 173 (1629). En .. man, som står under sin frus .. pantoffel. Bremer GVerld. 4: 96 (1861). Hildebrand Medelt. 2: 265 (1885).
II. [jfr lt. pantüffel m. m., potatis; ombildning av t. kartoffel, potatis] (starkt bygdemålsfärgat i Skåne) potatis. Lilja SkånFl. 469 (1838). Benedictsson Skåne 266 (1884). Nilsson HistFärs 23 (1940).
Ssg: (I) PANTOFFEL-HOV, r. l. m. (†) hippol. om hov vars nedre del vidgar sig starkt. Florman HästKänned. 102 (1794).

 

Spalt P 170 band 19, 1952

Webbansvarig