| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PARAPET par1ape4t, förr äv. PARAPETT, r. l. m. ((†) n. Hallenberg Hist. 5: 291 (1796; efter handl. fr. 1624)); best. -en; pl. -er.
(i fackspr.) bröstvärn; numera i sht om bröstvärn uppfört på kanten av en mur, bro, balkong, kaj o. d. (avsett att hindra att ngn faller ned från muren osv.) l. liknande mur på en vågbrytare, avsedd att skydda innanför liggande hamnplan mot brottsjöar. Calmar hafver ingen graff, ingen parapet; utan för den nöd, som på färde är, befäst med hornverk. RP 1: 8 (1624). Quaierne (i Lyon) äro brede och glade, med en bred trottoir samt parapet utåt. Palmstedt Res. 79 (1779). TT 1900, Byggn. s. 54 (på vågbrytare).
Spalt P 256 band 19, 1952