Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PASKER, m.; best. -n.
Etymologi
[sv. dial. pasker, snuskig karl, trög o. senfärdig l. oduglig o. ynklig karl; till PASE, sbst.2, l. PASK l. PASKA, v.1 — Jfr PJASK, sbst.2, PJASKA, v.2]
(†) karl som arbetar trögt l. som det icke är ngt bevänt med o. d.; slarver. Dalin (1855). WoJ (1891).

 

Spalt P 371 band 19, 1952

Webbansvarig