Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PASMA pas3ma2, äv. 40, r. l. m. l. f. ((†) n. Dalin (1855)); best. -an (ss. n. -at); pl. -or (Möller 1: 279 (1755) osv.) ((†) -ar, äv. möjligt att hänföra till sg. pasme, Aurivillius Gr. 44 (1684), SvSlöjdFT 1905, nr 1, s. 24; -er NVäfb. 3 (1849), Langlet Husm. 866 (1884); ss. n. -an Dalin (1855)); i sht förr äv. PASMAN, n.; best. -et; pl. = (BoupptRasbo 1765, Östergren (1934)); förr äv. PASME, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (se ovan); förr äv. PASMEN, n.; best. -et; pl. =.
1) textil. viss mängd (hasplat) garn; särsk. (numera bl. i vissa trakter) om en av ett visst antal (vanl. 60) trådvarv bestående del av en härva (jfr KNÄPP 1 c); numera vanl. angivet ss. utgörande så l. så många meter l. gram garn; ofta om 10 gram garn; jfr HANK, sbst.1 4. Schroderus Dict. 10 (c. 1635). PH 2: 1561 (1739; innehåll 250 alnar). Berlin Lsb. 212 (1852; innehåll 180 alnar). TT 1876, s. 8 (innehåll 1000 meter). Ekbohrn (1904; innehåll 148,45 meter). Sextio trådar utgöra (i Västerbotten) en pasma. Västerb. 1935, s. 188. — jfr GARN-PASMA.
2) vävn. visst antal (ofta 60) trådar i en varp; ofta oeg., om den del av (resp. det antal tänder i) vävskeden som svarar mot dessa trådar. Broman Glys. 3: 135 (c. 1730). 1 st lingarns sked om 20 pasmar. BoupptRasbo 1759. Tyske Skedar äro .. indelade i Pasmar af 20 rör emellan hvarje svart (rör). Törnsten Linnel. 6 (1787). Ett visst antal rör (på vävskeden), som på några ställen räknas till 30, på andra åter till 50, benämnes pasman. UB 6: 425 (1874). Langlet Husm. 866 (1884).
-TAL. (-ma- c. 1730. -man- c. 1730. -me- 1787 osv.) till 1, 2: antal pasmor. (Vävens) bredd räcknas efter Passmantalet. Broman Glys. 3: 133 (c. 1730). —
-TRÅD. (-ma- 1928. -me- 1784 osv.) särsk. om tråd l. dyl. som är bunden kring o. sammanhåller en pasma. Björkegren 386 (1784).
Spalt P 373 band 19, 1952