Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PASSEMENT pas1emän4t, äv. POSAMENT pos1a- l. på1sa-, n. (HH 1: 19 (1543) osv.) l. r. (enst., Fatab. 1942, s. 198); best. -et; pl. = l. -er ((†) -en 2Saml. 10: 10 (1637), KlädkamRSthm 1652 A, nr 106; -s Åstrand (1855)).
(om ä. förh.) spets l. bård l. frans l. galon l. liknande snörmakeriarbete till besättning på kläder l. möbler o. d. HH 1: 19 (1543). Hwar är nw .. then edhre klädher medh Snören och Possemente besatte. Rudbeckius 4Pred. D 4 b (1634). Silkessnören och passementer på Tienares liberier. Schmedeman Just. 242 (1644). Posumenter opå Sängknapparna. KlädkamRSthm 1666, s. 447. 2NF 26: 678 (1917; om medeltida förh.). — jfr GULD-, GYLLEN-, SAMMETS-, SIDEN-, SILKES-, SILVER-, TRÅD-, YLLEN-PASSEMENT m. fl.
-MAKARE. [jfr mlt. pasementmaker, t. posamentmacher] person som yrkesmässigt tillvärkade passementarbeten, snörmakare. KlädkamRSthm 1560 E, s. 45 a. —
B: PASSEMENTS-BAND, se A.
Anm. Förleden i ssgrna påssmo-hål o. påssmo-kläde i Uppl. 2: 345 (i handl. fr. 1711) utgöres sannol. av en starkt förvanskad form av passement.
Spalt P 412 band 19, 1952