| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PASSIONERA paʃ1ωne4ra l. -ån- l. -on-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
1) (mera tillf.) göra passionerad, väcka lidelse(rna) l. ett lidelsefullt intresse hos (ngn); i hög grad tjusa l. entusiasmera. Tror Ni värkligen, att Napoleon passionerar dem (dvs. lärjungarna) mindre än Cesar? Verd. 1892, s. 118. I ett land, där en befordringsfråga passionerar alla. Laurin Folkl. 207 (1915).
2) (†) refl., i uttr. passionera sig för ngt, lidelsefullt intressera sig för l. entusiasmeras av ngt. AJourn. 1815, nr 187, s. 3. Verd. 1889, s. 285.
Spalt P 430 band 19, 1952