| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PASTORAT pas1tωra4t l. -to- l. -tå-, n. ((†) m. l. f. VDAkt. 1650, nr 33, BtVLand 6: 94 (1693)); best. -et (ss. m. l. f. -en); pl. =, i sht förr äv. -er.
1) kyrkoherdebefattning; äv. konkretare, om (kyrklig förvaltningsenhet som utgör en) kyrkoherdes ämbetsområde. Regala, konsistoriella, patronella pastorat (om ä. förh.). Pastorat av första, andra o. tredje klassen (om ä. förh.). Ett gott pastorat. Få ett pastorat, bli befordrad till kyrkoherde. RP 2: 227 (1632). (Att) innan I (dvs. biskopar o. konsistorier) Osz (dvs. konungen) någre föreslåen till de Pastorater, som .. blifwa ledige, I dem samma föruth examineren. KBref 2/8 1693, s. 3. Bursrÿdz Pastorat består af 3 Små Socknar. VDAkt. 1711, nr 152. Pastor Gustaf har ännu inte fått pastorat. Hedenstierna FruW 95 (1890). Brilioth SvKyrkKunsk. 130 (1933). — jfr ARVS-, LANT-, LAPPMARKS-, RANG-, STADS-PASTORAT m. fl.
2) (numera bl. i folkligt spr. i Finl.) om kyrkoherdeboställe, prästgård. RP 16: 691 (1656; i Riga). Wittnar Erick i Göthagårdhen, som Pastoratet j mongh åhr såått haff(ve)r, att (osv.). VDAkt. 1662, nr 92. Swenska-kyrckian, Pastoratet och Skohlehuuset (i Dorpat blev vid bombardemanget) illa handterat och sönderslagit. KKD 11: 235 (1704). UrFinlH IV (c. 1760; i Finl.). Ymer 1909, s. 214 (på Runö).
3) (†) prästerskap. Grekiska och Lutherska Pastoraterne .. äro nära grannar, de omgås förtroligt och broderligt. BtVLand 3: 100 (c. 1795).
B: PASTORATS-ADJUNKT. titel för extra ordinarie präst (som icke är kyrkoadjunkt) vilken tjänstgör ss. ämbetsbiträde åt l. vikarie för kyrkoherde l. komminister; förr (före 1926) om biträdande präst som valdes o. avlönades av församlingen. BtRStP 1859—60, VII. 2: nr 21, s. 4. SFS 1935, s. 39. —
-ADJUNKTUR. (förr) (av församlingen vald o. avlönad) pastoratsadjunkts befattning. VL 1896, nr 205, s. 2. SFS 1908, Bih. nr 5, s. 90. —
-FÖRBUND. sammanslutning av ombud från pastorat (inom ett stift osv.) som avser att värka för gemensamma önskemål. SDS 1947, nr 5, s. 5. —
-HANDEL(N). (pastorat- 1850—1889. pastorats- 1861—1941) hist. det köpslående medelst mutor i fråga om de regala pastoraten vilket florerade i sht under G. III:s tid. AnderssonBrevväxl. 1: 137 (1850). Stavenow G3 100 (1901). —
-STÄMMA, r. l. f. (pastorat- 1912—1934. pastorats- 1914 osv.) stämma för pastorat som består av flera församlingar. Petersson MånsSl. 124 (1912). BtRiksdP 1914 A, 4: nr 141, s. 1. —
-VIS, adv. (i) varje pastorat för sig. Genom sockne- eller pastoratsvis utsedde ombud. ÖgCorr. 1854, nr 72, s. 3.
Spalt P 450 band 19, 1952