Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PATERNITET pat1ärnite4t l. -ær- l. -er-, l. 0104, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. paternität, fr. paternité; av lat. paternitas (gen. -tātis), till lat. paternus, faderlig (se PATERNELL)]
(i sht i fackspr.) faderskap (se d. o. 1); ngn gg äv.: fadersvälde (jfr FADERSKAP 3, 3 a). Andersson (1857; om fadersvälde). Lagus NatBarnRätt 11 (1859). 3NF (1931).
Ssgr (jur.): PATERNITETS-BEVIS. bevis (se d. o. 1 a, 1 a γ) angående faderskap. Hernberg Rättsh. 54 (1922). —
-BEVISNING. jfr -bevis. Lagus NatBarnRätt 47 (1859). —
-MÅL. rättegångsmål angående faderskap (o. underhållsskyldighet) till barn. Lagus NatBarnRätt 72 (1859). —
-PRESUMTION. presumtion angående faderskap. Kallenberg CivPr. 1: 561 (1922). —
-SAK. = -mål. 2NF (1914). —
-TALAN. rättslig talan angående faderskap. Lagus NatBarnRätt 46 (1859). Minnesskr1734Lag 2: 23 (1934).

 

Spalt P 469 band 19, 1952

Webbansvarig