| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PATRIARKAL pat1riarka4l, adj.; adv. -T.
1) (mindre br.) patriarkalisk (se d. o. 1, 1 a o. b); äv. (etnogr.) om samhällsskick l. styrelseform hos vissa primitiva folk: som kännetecknas av l. grundar sig på förhållandet (att släktskap räknas företrädesvis på fädernet o.) att egendom, rang o. rättigheter ärvas företrädesvis på manslinjen (motsatt: matriarkal). Det patriarkala systemet råder .. hos .. (vissa) indianstammar. Westermarck Äkt. 109 (1893). KyrkohÅ 1942, s. 180.
2) som tillhör l. hör samman med l. har avseende på en patriark (se d. o. 3) l. ett patriarkat (se d. o. 3); företrädesvis ss. förled i ssgr. De så kallade patriarkala kyrkorna (i Rom) äro fem. GGAdlerbeth (1784) i MoB 5: 107; jfr PATRIARKAL-KYRKA.
-KORS. (-al- 1748 osv. -ale- 1693) [jfr eng. patriarchal cross, fr. croix patriarcale, nylat. crux patriarchalis] kors (se d. o. 2) med två tvärarmar, av vilka den övre vanl. är kortare än den undre (bl. a. använt ss. värdighetstecken för patriarker); stundom äv. om kors med tre tvärarmar, påvekors; jfr patriark-kors. HSH 3: 141 (1693; i ordenskedja). Patriarkalkorset .. med två eller tre tvärarmar. Schlegel o. Klingspor Herald. 64 (1874). —
-KYRKA. [jfr t. patriarchalkirche, it. chiesa patriarcale, ävensom mlat. patriarchales, pl., om Roms patriarkalkyrkor] (om utländska förh.) huvudkyrka i ett patriarkat; äv. om de fem kyrkor i Rom som representera de fem gamla patriarkaten Antiokia, Alexandria, Konstantinopel, Jerusalem o. Rom; ngn gg äv. allmännare: huvudkyrka. Hasselquist Resa 69 (1750). Cook 2Resa 361 (1783; allmännare). De fem patriarkalkyrkorna (i Rom). Rosenius Himmelstr. 237 (1903). jfr (†): (Kyrkan S. Lorenzo i Rom) är en ibland the siu Patriarchal-Kyrkior. Peringskiöld MonUpl. 177 (1710; med inbegrepp äv. av kyrkorna Santa Croce in Gerusalemme o. S. Sebastiano). —
(1) -LEVNAD. (tillf.) patriarkalisk levnad, patriarkaliskt levnadssätt. Thorberg ÖsterlSpr. 29 (1785). —
-STAV. (numera föga br.) = patriark-stav. Agrell Maroco 2: 323 (1800, 1807). Brunius Metr. 144 (1854). —
(1) -TID. (numera föga br.) patriarktid; vanl. i sg. best. KyrkohÅ 1908, s. 163 (1780). Rudin BibEnh. 70 (1887). —
-VÄRDIGHET~002 l. ~200. (numera föga br.) patriarkvärdighet. Björnståhl Resa 6: 19 (1778). Hallenberg Hist. 4: 910 (1794). —
-ÄMBETE~020. (numera föga br.) patriarkämbete.
Ssgr (†): patriarkalämbetes-mantel. = patriarkal-mantel. KlädkamRSthm 1707, s. 174. Därs. 1718, s. 75.
-sköld. till patriarks kåpa l. mantel hörande sköld (clipeus). KlädkamRSthm 1707, s. 230. Därs. 1718, s. 75.
B (†): PATRIARKALE-KORS, se A.
Spalt P 483 band 19, 1952