Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PEDDIG- päd3ig~.
Etymologi
[av t. peddig, kärna, märg, kärnhus, av lt. peddik, peddig, märg, av mlt. ped(d)ik, märg (i trädstam o. d.), sannol. sammanhörande med mlt. pit, pitte, mnl. pit (holl. pit, pitte, ä. holl. äv. pette), feng. piða (eng. pith), alla med bet.: märg l. kärna (i trädstam o. d.); för övr. av ovisst urspr.]
i ssgr, betecknande visst slags rotting.
Ssgr (i fackspr.): PEDDIG-ROTTING. [jfr t. peddigrohr] rotting varav de yttre delarna avskalats, kärna av skalad rotting; vanl. koll. l. ss. ämnesnamn. Hierta-Retzius ArbStug. 98 (1897). Form 1934, s. 189. —
-STRÄNG, r. sträng av peddigrotting (använd till flätarbeten o. d.). Form 1934, s. 192.

 

Spalt P 530 band 19, 1952

Webbansvarig