| Publicerad 1952 | Lämna synpunkter |
PERMISSION pær1miʃω4n l. pär1-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. (i sht i bet. 4) -er; förr äv. (i bet. 1, 2) PERMIS l. PERMISS, r. l. m. (jfr anm. sp. 679).
1) (†; se dock slutet) lov, tillåtelse, tillstånd, medgivande; särsk. [jfr fr. avec (votre) permission] i uttr. med permission, med förlov, om ni tillåter det o. d. OxBr. 10: 236 (1617). Hr Gustaff Ribbing feck permission af Hr Landtmarskalken att taga .. (handlingen) medh sigh hem in originali. RARP 10: 113 (1668). Consistorij loff och permis (att predika). VDAkt. 1688, nr 754. Holländarn än ej, med permission, / Hint sina Permissioner knäppa hop. Bellman (BellmS) 1: 260 (1780, 1790). Permission .. (dvs.) en höflighets term, t. ex. med din permission. Lindfors (1824). Dalin (1855). — särsk. om tillåtelse att för en tid lämna sin tjänst l. att resa bort i privat ärende o. d. (jfr 2); särsk. dels i uttr. ngns permission, ngns tillåtelse (att bege sig bort o. d.), dels i uttr. permission att (resa bort o. d.), tillåtelse att (resa bort o. d.); numera bl. (tillf.) med anslutning till 2 a. Schmedeman Just. 975 (1685). Aldenstun Drottningen har befalt migh icke till att gå härifrån uthan hännes permision. SvBrIt. 2: 7 (1687). Hvarföre jag anhölt om permission at få resa til Gefle och hämta min kära hustru til mig. Dahlberg Lefn. 84 (c. 1755; uppl. 1911). Ansökning om permission att vistas utrikes. Geijer I. 8: 404 (1810). ReglTjSJ 1858, s. 1. särsk. (†) i pl. Förordn. 15/2 1763, s. 5.
2) [utvecklat ur 1 slutet] ledighet från tjänstgöring; numera bl. om kortvarig ledighet; förr äv.: tjänstledighet; numera i sht om förh. inom vissa (allmänna) värk o. inrättningar (ss. tull- o. polisväsen; jfr a—c) med noga bestämd arbetstid o. strikta subordinationsförhållanden. 2RARP 15: 402 (1747). (Sändebudet) lär innan kort resa hem på permission. Rosenstein 3: 393 (1789). Ephorus ensam .. äge rättighet att meddela (lärarna) permission. FörslSkolordn. 1817, s. 72. (Geijer) har för det mesta permission i och för arkifforskningar. Sturzen-Becker SvSkönl. 83 (1845). 3SAH 4: 185 (1889). WoH (1904). — särsk.
a) (fullt br.) mil. ledighet från (äv. uppehåll i) tjänstgöring; numera i sht dels om ledighet från tjänstgöring under kortare tid än en hel tjänstgöringsdag, dels om tillstånd att under dylik ledighet l. på fritid vistas utom det område inom vilket vederbörande får vistas utan särskilt tillstånd; särsk. om tillfällig ledighet för förrättande av naturbehov o. d.; numera motsatt: tjänstledighet (som är av längre varaktighet); äv. sjöt. om tillstånd att kortare tid (äv. över veckoslut, ”långpermission”) vistas i land. Resa hem (gå i land) på permission. Han fick inte permission den kvällen. Löjtnant! Soldat 24 Karlsson anhåller om fem minuters permission för naturbehov. Blir det permission (för besättningen) i dag? KKD 7: 209 (1692). Gifva en soldat en månads permission. Lind (1749; under urlaub). Staten Utrecht har .. förklarat, at Den ej .. kan bevilja sina Troppar någon permission i första Qvartalet af detta år. GT 1788, nr 15, s. 1. Nekad permission är en ledsam sak i hamn. Platen Glascock 1: 14 (1836). S. k. tillfällig tjänstledighet eller permission (högst 14 dagar). Tingsten o. Hasselrot 18 (1903). SoldatundFlygv. 1944, s. 107. jfr BOND-, HEM-, LAND-, NATT-PERMISSION m. fl. särsk. (†) i uttr. överbliva l. utebliva över permissionen o. d., stanna borta längre än ens tjänstledighet l. permission varar. PH 7: 4888 (1759). Sparre Sjökad. 692 (1850).
b) (fullt br.) med. kortare ledighet från arbetet (o. från skyldigheten att vara anträffbar inom sjukhusområdet) som beviljas läkare l. sjuksköterska; äv. om frihet för patient att för en tid lämna sjukhuset l. anstalten där han vårdas. SFS 1906, nr 57, s. 13. Därs. 1932, s. 376.
c) (fullt br.) fångv. i fråga om tillstånd för straffånge o. d. att för viss tid lämna anstalten (vid svårt sjukdomsfall i hemmet o. d.). 2SvUppslB (1952).
d) (†) i uttr. meddela permissioner åt ngn, ge ngn tjänstledighet l. dyl.; jfr 1 slutet. Bergv. 2: 491 (1748).
3) (†) konkret: skriftlig handling som bestyrker att ngn har tjänstledighet l. permission; permissionssedel. Alle .. Permitterade .. Officerare .. (hava) at infinna sig .. i .. Krigs-Collegio .. at sine Permissioner .. upvisa. PT 1758, nr 7, s. 4. PH 7: 4888 (1759). Tersmeden Mem. 1: 112 (c. 1780).
4) [eufemistisk anv. av 1, innebärande att man ber om tillåtelse att tala om plagget; jfr ONÄMNBAR 5 a] (numera bl. ngn gg skämtsamt) i pl.: (herr)byxor. 2 par permissioner. VDAkt. 1749, nr 125. Nästan ingen ting mig tröt, / Förutan skor och permissioner. Lenngren (SVS) 2: 136 (1795). Jag såg permissionerna / smidda med gull. Fröding Eftersk. 1: 159 (1892, 1910). Östergren (1934; angivet ss. föråldrat). — jfr KNÄ-, SÄMSK-PERMISSIONER.
Anm. I slangbetonat spr. användes i bet. 2 a ordet permis pær4mis l. pär4-, r.; best. -en. KamrVapenr. 179 (1942). Keyes MVän 14 (1950).
(2) -ANSÖKNING~020. (numera bl. tillf.) = -ansökan. DA 1824, nr 41, s. 4. AnderssonBrevväxl. 1: 14 (1856). —
-AVGIFT~02. (förr) kam. SFS 1851, nr 31, s. 6. Permissionsafgift, 2 daler s. m. erlägger den roteringsbåtsman, som för laga förfall får blifva hemma från uppfordring. Gynther Förf. 6: 175 (1859; efter handl. fr. 1732). —
-BRICKA. liten metallpollett som soldat erhåller ss. tecken på att han fått permission o. som återlämnas, då han åter inställer sig i förläggningen. TjReglArm. 1889, s. 371. SoldatundFlygv. 1944, s. 108. —
-FÖRBJUDA. (mera tillf.) ge (ngn) permissionsförbud; nästan bl. i p. pf. Konow (1887). Ekstrand Karlbg 115 (1937). —
-FÖRBUD. (icke i officiellt spr.) disciplinärt straff (för soldat) innebärande (högst för en tid av sju, förr femton, dagar utfärdat) förbud att vistas utom kasernområde l. dyl. (förr äv. att lämna förläggningslokalerna annat än för naturbehov o. intagande av måltid, ”kompaniförbud”); jfr kasern-, utegångs-förbud. Han fick en veckas permissionsförbud för att han hade vanvårdat geväret. Östergren (1934). —
(2) -JOURNAL. särsk. (†) järnv. o. mil.: liggare med anteckningar om permitteringar o. tjänstledigheter m. m.; jfr -rulla. TjReglArm. 1858, 2: 169. Engström o. Carlson HlednTrafik. 12 (1917). —
-MUNDERING. mundering avsedd att bäras under permission. —
-ORT. (†) ort där ngn hade tillstånd att vistas under tjänstledighet l. permission. PH 7: 4888 (1759). Spak HbFältartill. 53 (1873). Lundell (1893). —
-PASS, n. (†) av regementschef (l. motsv.) för soldat utfärdad handling som bestyrkte vederbörandes rätt att i egenskap av tjänstledig under viss (längre) tid uppehålla sig på en angiven ort utanför garnisonsorten. DA 1793, nr 205, s. 4. Att värfvad knekt ej mer än en gång om året må erhålla permissions-pass, och då ej på längre tid än tre månader. KrigVAT 1840, s. 299. UFlott. 1: 78 (1903). —
-POLLETT. (om ä. förh.) jfr -bricka. Ekstrand Karlbg 238 (cit. fr. c. 1800). Gynther Förf. 6: 172 (1859; efter handl. fr. 1828). —
-RULLA, r. l. f. mil. liggare med anteckningar om permitteringar. —
-SEDEL.
1) (†) till 1: skriftlig handling som innebär tillstånd för ngn att göra ngt; särsk. om ”officersattest”. VDAkt. 1701, nr 52. Varandes .. Wästberg, till samma äcktenskapz fullbordan, permissions sedel meddelt, af dess Lieutenant. Därs. 1724, nr 442.
2) till 2: skriftlig handling som bestyrker att ngn har permission l. tjänstledighet l. dyl.; numera bl. (mil.) om dylik handling (i form av mindre lapp av papper) utställd för soldat (o. underskriven av kompanichef l. motsvarande samt) innebärande tillstånd att för viss kortare tid lämna förläggningsorten l. dyl. PermissionsSedelen för Capitain Marderfelt. HSH 17: 300 (1697). Att värfvad Nummerkarl .. bör (under ”permission” utom förläggningsorten) genast för Pastor på stället uppvisa .. Permissions-Sedel. BtRStP 1817—18, 8: 485. Den som .. permitteras (över natten), skall förses med en .. permissionssedel, innehållande karlens nummer, namn och kompani, samt tiden, hvarunder permissionen gäller. TjReglArm. 1858, 1: 240. SoldatundFlygv. 1944, s. 108. —
(2) -TID. tid under vilken ngn är permitterad l. tjänstledig; numera i sht till 2 a—c: tid under vilken krigsman l. patient l. fånge o. d. är permitterad. PH 1: 693 (1727). SFS 1932, s. 376 (i fråga om person intagen på alkoholistanstalt). SvFl. 1940, s. 129.
Spalt P 677 band 20, 1952