Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERMOVERA, v. -ade.
Etymologi
[jfr t. permovieren; ytterst av lat. permovere, omröra, uppröra, beveka m. m., av per (se PER, prep.) o. movere (se MOVERA)]
(†) övertala, förmå (ngn att göra ngt); jfr MOVERA 5. Huru Ryssen må kunna permoveras att continuera i krijget med Pålacken. RP 3: 288 (1633). Knuth Posse, som blef ahnbefallt att gå till bönderne och permovera dem till den dubble boskapsskatten, kom igen och berättade (osv.). RP 10: 666 (1644). RARP 9: 45 (1664). Ekbohrn (1904).

 

Spalt P 682 band 20, 1952

Webbansvarig