Publicerad 1952   Lämna synpunkter
PERU pærɯ4 l. pä- l. pe- (pe´ru Weste; i vers — ∪ Dahlstierna (SVS) 114 (1698: Peru, gen.; ss. geografiskt namn), Tegnér (WB) 3: 78 (1819)), n.
Etymologi
[jfr motsv. anv. av fr. Pérou; av PERU (t. o. eng. Peru, fr. Pérou, span. Perú), namn på ett land (sedan 1821 republik) på Sydamerikas västkust (som efter spanjorernas upptäckt av landet blev känt för sin rikedom på guld)]
(numera bl. tillf.) om land l. område rikt på guld o. dyrbarheter l. om fartyg lastat med rikedomar o. dyl. l. om ngt varav man hämtar stora inkomster l. rikedomar; guldgruva (se d. o. 2 a); äv. i utvidgad anv., om mängd av dyrbarheter o. d. Eberhardt AllmH 2: 67 (1768). Detta flytande Peru. Agrell Maroco 1: 373 (1790, 1796; om fartyg). Med ett Peru uppå fracken / och en kantschu i sin hand / kommer hjelten. Tegnér (WB) 3: 78 (1819). (Någon) undrade på, hvar de andra egentligen hade sitt för världen okända Peru. Heidenstam Skog. 142 (1904).

 

Spalt P 740 band 20, 1952

Webbansvarig