Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PIEZO- pie3tsω~ l. -so~, l. pie1tsω- osv., l. pi1et-, l. piet1-.
Etymologi
[jfr t. o. eng. piezo-, fr. piézo-; till gr. πιέζειν, trycka]
ss. förled i ssgr: tryck-.
Ssgr: PIEZO-ELEKTRICITET030~01002. fys. elektricitet uppkommen då vissa slag av kristaller (ss. av kvarts o. rörsocker) utsättas för tryck. Düben Thompson 75 (1896). —
-ELEKTRISK030~020. fys. adj. till -elektricitet. Düben Thompson 76 (1896). —
-KRISTALLISATION030~01002 l. ~10102. miner. av en karakteristisk parallellstruktur kännetecknad kristallisation av l. hos en magma l. bärgartsmassa, åstadkommen vid starkt tryck o. hög temperatur. 2NF (1914). —
-METER01040 l. 10040. fys. apparat för bestämning av vätskors sammantrycklighet. Edlund ÅrsbVetA 1851, s. 8.

 

Spalt P 801 band 20, 1953

Webbansvarig