Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PIMPLA pim3pla2, v.2, förr äv. PEPLA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (föga br., Björkman (1889), Östergren (1935)); -ARE (mera tillf., Holmberg 2: 781 (1795), Bengtsson Linklater JuanAmer. 50 (1931)).
Ordformer
(pepla 1807. pimpla 1795 osv.)
Etymologi
[sv. dial. pimpla; jfr holl. pimpelen, fris. pimpeln m. m., dricka titt o. tätt i små klunkar, dricka i övermått; nära besläktat med sv. dial. pimpa, d. pimpe, dricka ofta o. i små klunkar; sannol. samhörigt med PIMPLA, v.1; med avs. på formen pepla jfr sv. dial. pepla, plocka smått som en höna, ävensom PIPPLA, v.2]
(vard.; ofta ngt nedsättande) dricka; bälga l. kolka i sig en dryck (länge o. i stora kvantiteter); äv. pregnant: dricka sprit o. d., (små)supa; i sht förr särsk.: dricka titt o. tätt i små klunkar, smutta (ivrigt); dels tr., dels intr. Holmberg 2: 781 (1795). Några svälja stor pokal, / Andra pimpla små, men flera. Valerius 2: 62 (1811). Alex tjöt, för det att det inte fans några verldar mera att eröfra, och så börja han på att pimpla smått. Nyblom Hum. 56 (1874). Då .. (sjöbussarna) sutto och pimplade grogg i skansen. PT 1900, nr 305 A, s. 3. Han .. pimplar isvatten dag och natt. Kleen YDoodle 1: 44 (1902). Heerberger Dag 184 (1939). — särsk. (†) i uttr. pimpla sig till rus, supa sig full, berusa sig. Franzén Skald. 1: 377 (1824).
Särsk. förb.: PIMPLA I SIG10 4 0. (vard.) kolka i sig (ngt). Berndtson (1880).
Ssg: PIMPEL-ANKA. leksak i form av en konstgjord fågel som sättes på kanten av ett glas med vatten, där den med jämna mellanrum doppar näbben. GbgP 1948, nr 33, s. 10.

 

Spalt P 866 band 20, 1953

Webbansvarig