Publicerad 1953 Lämna synpunkter PIMS, sbst.1, m.; anträffat bl. i pl. -ar. Etymologi [sv. dial. pims, liten gosse, pojke; sannol. besläktat med förleden i PIMPÄRENDE. — Jfr PIMS, sbst.2] (†) liten gosse. SthmFig. 1846, s. 195. Spalt P 867 band 20, 1953 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
