Publicerad 1953 Lämna synpunkter PINSEL, sbst.1, r. l. f. Etymologi [jfr dan. o. nor. pinsel, isl. pínsl; vbalsbst. till PINA, v.] (†) pina, plåga. Spegel 574 (1712). — Ssg: PINSLE- l. PINSLO-KULA. (†) fängelsehåla o. d. där fångar torterades; äv. bildl. Verelius Gothr. 260 (1664). Mörksens pijnslokuula. Renner Vitt. 277 (1690). Spalt P 906 band 20, 1953 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se