| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PJÄSKA, v.2; anträffat bl. i pr. -ar.
(†) i fråga om kolmila som man slår på med en klubba för att avgöra hur långt kolningen hunnit; i uttr. det pjäskar, det ljuder på ett sätt som visar att veden kolat. Wallner Kol. 54 (1746). jfr LandsmFrågel. 17: 9 (1929).
Spalt P 993 band 20, 1953