Publicerad 1953   Lämna synpunkter
PLACKAD, p. adj., l. PLACKOT, adj.
Ordformer
(-ad 1560. -ot(t) 1563—1569)
Etymologi
[av lt. placked, fläckig, till placken, fläcka, av plack, fläck (se PLACK, sbst.1)]
(†) försedd med fläckar av annan färg än grundfärgen, icke enfärgad, fläckig; jfr BROKIG. Plackade Hermelins mantle. SkinnkamRSthm 1560 C, s. 3. Därs. 1569 A, s. 51.

 

Spalt P 999 band 20, 1953

Webbansvarig