| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLANERA plane4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v.2 -ade ((†) p. pf. -ert Lind (1738), Möller (1755)). vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (mera tillf., BoupptSthm 1680, s. 372 b (1679: planerer), Lindfors (1824)).
1) (numera knappast br. utom i a o. b) befria (ngt) från upphöjningar l. fördjupningar l. utbuktningar l. inbuktningar o. d., göra (ngt) plant l. jämnt l. slätt, (ut)jämna (ngt); glätta (ngt). Schroderus Dict. 227 (c. 1635). Sedan warda the (dvs. stenarna) förmidelst arbete planerade och släta giorde .. nyttige till stuffwe gålf. Bolinus Dagb. 66 (1679). (Bland föremålen i en antikvitetssamling var) En stilus att skrifva och planera (dvs. att göra ytan av en vaxtavla jämn) med. Schück VittA 4: 440 (i handl. fr. 1744). Ofolieradt spegelglas, som i och med sin tillverkning är planeradt (dvs. gjort fullkomligt plant). Nyblæus Fotogr. 48 (1874). särsk.
a) med avs. på markyta, väg o. d.: befria från upphöjningar l. fördjupningar, jämna, nivellera. Gatans Planering. BoupptSthm 1675, s. 1436 a, Bil. Anatomiska studiumet har för mig varit och är det ännu såsom en ouprödgad åker, der man har alt jämt at göra med rödgande och planerande. Florman BrRetzius 12 (1825). Tomten (till skolhemmet) skall inhägnas, planeras och planteras. SFS 1936, s. 315.
b) med avs. på metall(plåt): göra fullkomligt plan l. slät; utom ngn gg bläckslag. numera bl. i fråga om silversmide o. d., där yta på en formad ”kropp” hamras plan; jfr RIKTA, SPANNA. BoupptSthm 1680, s. 380 a, Bil. (1679). Någre planera och klippa sine (tak-)plåtar med hammare och sax för vattn, andre med trä-klubbor och sax för hand. Rinman Jernförädl. 108 (1772). Sista delen av smidet, planeringen, är en oerhört viktig sak. Form 1940, s. 16 (i fråga om silversmide).
2) göra (papper) mera jämnt o. ge det större fasthet gm att indränka det med en lösning av lim (o. alun) l. dyl., limdränka l. limma (papper); numera bl. bokb. i fråga om dylik procedur som ngn gg förekommer i samband med inbindning av böcker. ConsAcAboP 3: 512 (1671). Godt och väl planerat papper. Ambrosiani DokumPprsbr. 87 (i handl. fr. 1711). Boktryckare veta fuckta sitt papper innan det tryckes uti Alun-vatten, då det aldrig sedermera af Bokbindare behöfves at Planeras. Bruno Gumm. 195 (1762). (Karduspapper bör vara) väl planeradt, jemntjockt och limstarkt. SFS 1847, nr 32, s. 28. UB 6: 511 (1874). Bokvänn. 1951, s. 131.
3) (†) jämna (ngt) med marken, nedriva (ngt). Hafwer thenne Sahl. Herre sin högsta flijt anwändt, icke allenast at låta Planera alla wärck hwar aff Fienden sigh til fördehl i Belägringen betient hade .. uthan och (osv.). Swebilius SGHelmfeldt O 3 b (1678).
1) (†) till 1. Ändteligen göres (den rappade hus-)väggen jämn och slät med et planer-bräde som Murmästare bruka. Fischerström 2: 29 (1780).
-HAMMARE.
1) till 1 b: hammare för släthamring av metall(plåt); utom ngn gg bläckslag. numera bl. i fråga om silversmide o. d. BoupptSthm 1680, s. 368 b, Bil. (1679). Rinman (1789). Dædalus 1940, s. 68 (om ä. förh.). SvTeknOrdb. (1946).
2) (förr) till 2: hammare varmed man bearbetade limdränkt papper för att befria det från fuktighet? Linné Öl. 5 (1745). —
(1 b) -HYTTA, f. (†) till hyttbruk hörande byggnad där metall(plåt) släthamrades. HC11H 12: 165 (1697). —
(2) -KITTEL. (-kättil) (förr) använd vid limdränkning av papper. Planerkättil af koppar på 80 spannerum. Clemensson 1KlippanPprsbr. 246 (i handl. fr. 1769). —
(1 a) -SLADD. lant. Planersladd, (dvs.) sladd konstruerad för planering af åkerytan, består oftast af tvänne på kant stälda, grofva plankor, förenade genom en ofvan dem fäst tredje sådan. Juhlin-Dannfelt (1886). LB 1: 177 (1899). —
B: PLANERINGS-ARBETE~020, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1024). särsk. lant. till 1 a. KrigVAH 1888, s. 22. Abelin VTr. 28 (1903). —
Spalt P 1024 band 20, 1953