Publicerad 1953 Lämna synpunkter PLEN, adj. Etymologi [av fr. plein (av lat. plenus, full, se PLENUM) i uttr. pleine terre, kalljord] (†) trädg. i uttr. plen jord, kalljord. Rålamb 14: 18, 23 (1690). Spalt P 1147 band 20, 1953 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se