| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
PLOMBERA plombe4ra, stundom ploŋb-, i Sveal. äv. -e3ra2 (plånngbèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (se avledn.).
1) (†) beslå (ngt) med bly; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.: blybeslagen. Andersson (1845). En kort, plomberad käpp. Hedin Rev. 199 (1879).
2) förse (ngt) med plomb (se d. o. 1); ofta i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkret: försegling bestående av plomb(er). SPF 1828, s. 379. Vid .. besiktning skall öfverkontrollören plombera den själfregistrerande vågens skåp. SFS 1907, nr 63, s. 23. Därs. 1908, nr 25, s. 13 (: plomberingar; konkret). När den .. tyska regeringen år 1917 beslöt tillåta några ryska revolutionärer att i plomberad vagn genomresa Tyskland från Schweiz till ryska gränsen. Segerstedt Händ. 226 (1926). jfr STATS-PLOMBERING.
3) med avs. på (hålighet i) tand: fylla med bly; numera bl. allmännare: förse (tand l. hålighet i tand) med fyllning (av amalgam l. guld l. porslin o. d.); stundom äv. med avs. på person: förse hålighet(er) i tand (tänder) hos (ngn) med dylik fyllning; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare; jfr PLOMB 2. En plomberad hörntand. IT 1791, nr 69, s. 2. Jag har sett människor plomberas med guld och cement, och få plomberna plötsligt fastsittande i vanliga eländiga franska brön. Engström 1Bok 104 (1905). SvUppslB 27: 439 (1936). jfr GULD-, ÖVER-PLOMBERA samt METALL-PLOMBERING.
4) i utvidgad l. bildl. anv. av 3, i fråga om fyllande l. tilltäppande av en hålighet o. d.; särsk. (i sht i fackspr.) i fråga om fyllande av hålighet(er) i träd med cement l. betong o. d.; jfr PLOMB 3. Han kunde icke tala, hans luftrör var plomberadt .. han kunde knappt andas (av skräck). JournLTh. 1810, s. 886. (Fernissan) tränger .. in uti virkets alla springor samt plomberar och täcker splintens alla yttre porer och kanaler. TT 1900, Allm. s. 213. ”Plombering” av träd. SvD(A) 1925, nr 198, s. 7. Ymer 1941, s. 251. särsk. med. i fråga om behandling av lungtuberkulos varvid (del av) lunga tvingas att falla samman gm inläggande innanför revbenen av en substans som icke resorberas (t. ex. fettväv l. paraffin); särsk. ss. vbalsbst. -ing. Westergren LungSj. 222 (1932).
B: PLOMBERINGS-BEVIS. (vid plomberad vara fäst) bevis (se d. o. 3) rörande (varans kvalitet vid) värkställd plombering (av varan). SFS 1894, Bih. nr 78, s. 10. —
-BOK; pl. -böcker. (förr) vid frökontrollanstalt förd bok över värkställda plomberingar. SFS 1894, Bih. nr 78, s. 10. Därs. 1916, s. 1194. —
-GRÄNS. för en varas (ett utsädes) egenskaper (i fråga om grobarhet, friskhet, fuktighetshalt o. d.) bestämd gräns som måste uppnås, om varan (utsädet) skall få plomberas. SFS 1894, Bih. nr 78, s. 7. —
-MAN; pl. -män. (numera bl. mera tillf.) man som värkställer plombering; jfr plomberare. Östergren (cit. fr. 1925). —
-MASKIN. —
-STÄMPEL. (numera knappast br.) plomberingstång med stämplar på käftarna. Stålhane Förf. 467 (i handl. fr. 1878). —
-TÅNG; pl. -tänger. tång (med på käftarna anbragta stämplar) använd för sammantryckning av plomb vid plombering. SFS 1894, Bih. nr 78, s. 10.
PLOMBERBAR, adj. [jfr t. plombierbar] särsk. (i fackspr.) till 2: som kan plomberas; som uppfyller de för plombering fastställda villkoren. Tranéus Elektr. 106 (1922). SvD(A) 1933, nr 317, s. 18 (om frö).
Spalt P 1212 band 20, 1953