Publicerad 1953   Lämna synpunkter
POKAL pωka4l, äv. po-, förr äv. BOKAL, sbst.1, r. l. m. (RP 8: 210 (1640) osv.) ((†) n. Lucidor (SVS) 220 (1672)); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(bochal 1640. bokal (-cal) 1658—1672. pokal (-cal, -cahl) 1639 osv. pokaller, pl. 1713. pucal 1756)
Etymologi
[y. fsv. bokal; jfr ä. d. pocal, bucal, d. pokal, ä. t. pocal, bocal, buckal, t. pokal; av fr. bocal, apoteksburk, bägare, l. it. boccale, dryckeskärl, vattenkruka; av senlat. baucalis, av gr. βαύκαλις, båda med bet.: (ler)kärl för avkylning av vin l. vatten o. d. Ordet är sannol. till form o. bet. påvärkat av det obesläktade lat. poculum (se POKULERA). — Jfr BOKAL, sbst.2]
(i sht förr) dryckeskärl av glas l. metall o. d., vanl. bestående av fot, skaft (l. ben) o. skål o. ofta försett med (dekorerat l. figurkrönt) lock (jfr BÄGARE); ofta om dylikt dryckeskärl med dess innehåll; äv. enbart om innehållet; stundom om dryckeskärl i allm. som användes vid skålande o. d.; förr äv. = BOKAL, sbst.2 Fylla, tömma, dricka en pokal. Svänga en pokal med ngn, dricka ett glas med ngn. Schroderus Comenius 562 (1639). 2 st Pokaller till Comportt. HovförtärSthm 1713, s. 289. Kärlekens qval / I en Pocal / Dränkes galant. Bellman (BellmS) 2: 112 (1791). Ma chère mère .. lät gifva mig en stor pokal starkt the. Bremer Grann. 1: 18 (1837). Min stamfar hade en stor pokal, / en jättepokal af tenn. Heidenstam Vallf. 137 (1888). Min ringa smak för ”pokalen” och min alldeles deciderade afsmak för rusiga menniskor och skrålande glädje. Öman Ungd. 302 (1889). Vi brukade .. då och då besöka varandra .., svänga en pokal tillsammans och diskutera dagens frågor. Hellström RedKav. 159 (1933). — jfr BUCKEL-, DUBBEL-, FEST-, GLAS-, GULD-, JÄTTE-, KRÄK-, NAUTILUS-, NEKTAR-, SILVER-, TENN-POKAL m. fl. — särsk.
a) i sht sport. (som prydnadsföremål använd) bägare l. pokal l. skål o. d. som uppsatts l. vunnits som pris i tävling. TIdr. 1884, s. 205. jfr VANDRINGS-POKAL m. fl.
b) mer l. mindre bildl.; särsk. om föremål som till utseendet påminner om en pokal. Då jag häller af min lefnad allt, det jag här i verlden njutit af E. Exc:s hand, blifver intet mera öfrigt i min lyckas pocal, än en elak drägg på botten. Linné SvArb. 1: 51 (1759). (Fjällväggens) afsatser, där bägarlafven radade upp sina rödkantade pokaler. Lagerlöf Länk. 140 (1894). Karlfeldt FridLustg. 47 (1901). jfr RIM-POKAL.
Ssgr: POKAL-BEN. (tillf.) ben l. skaft till pokal. Seitz Glas. 73 (1933). —
-FLASKA. (†) glaskärl med vid hals för förvaring av frukt o. d. (jfr bokal, sbst.2)? BoupptSthm 9/9 1673. —
-FORM. jfr form I 1. —
-FORMAD, p. adj. formad som en pokal. Holzhausen Vårblmr 53 (1924). —
-FORMIG. jfr -formad. Rig 1918, s. 23. —
-FOT. jfr -ben. BoupptSthm 5/12 1671. —
(a) -FÖRSVARARE. sport. person l. klubb l. segelbåt o. d. som vid tävling försvarar en vid tidigare tävling erövrad (vandrings)pokal. TIdr. 1887, s. 104. —
-GLAS. (†) pokal av glas. BoupptVäxjö 1827. Karlin KultM 38 (1888). —
(a) -INNEHAVARE~00200. sport. jfr -försvarare. IdrFinl. 3: 75 (1906). —
(a) -MATCH. sport. match (i sht i fotboll l. bandy) vars vinnare erhåller en (vandrings)pokal. NordIdrL 1904, s. 70. —
(a) -PRIS, n. (tillf.) sport. pris som utgår i form av pokal. AB 1831, nr 127, s, 4. —
(a) -SEGLARE. sport. (innehavare av) segelbåt som deltar i pokalsegling. IdrFinl. 4: 68 (1906). —
(a) -SEGLING. sport. tävling i segling vars vinnare erhåller en pokal som pris. SD 1899, nr 408, s. 8. —
(a) -SERIE. sport. serie (i fotboll l. bandy o. d.) där det vinnande laget får en pokal som pris. NordIdrL 1904, s. 286. —
(a) -TURNERING. sport. turnering (i fotboll l. bandy l. tennis o. d.) där det vinnande laget får en pokal som pris; jfr -serie. IdrBl. 1910, nr 34, s. 4. —
(a) -TÄVLAN. sport. jfr -match. TIdr. 1887, s. 170. —
(a) -TÄVLING. sport. jfr -tävlan. TIdr. 1887, s. 104
Avledn.: POKALISERA, v. (†) pokulera. Tersmeden Mem. 5: 13 (1769). Schützercrantz Olyksöden 163 (1775).

 

Spalt P 1351 band 20, 1953

Webbansvarig