Publicerad 1953   Lämna synpunkter
POLARISATOR pω1larisa3tor2 l. pωl1– l. pol1-, l. 01032, äv. —040, r. l. m.; best. -n; pl. -er pω1laris1atω4rer l. pωl1– l. pol1-, l. 010040.
Etymologi
[jfr t. polarisator, fr. polarisateur; till POLARISERA]
(i fackspr.) motsv. POLARISERA 4 b: apparat varmed naturligt ljus polariseras. Fock 1Fys. 377 (1854). 2NF 35: 562 (1923).

 

Spalt P 1373 band 20, 1953

Webbansvarig