| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
POPULARISATOR pop1ɯlar1isa3tor2 l. pωp1-, l. -ul-, äv. —40, m.||ig.; best. -n; pl. -er -atω4rer.
person som populariserar ngt l. framställer ngt i populär form. SD(L) 1901, nr 600, s. 3. GHT 1935, nr 34, s. 11.
Spalt P 1465 band 20, 1953