| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
POPULATION pop1ɯlaʃω4n l. pωp1-, l. -ul-, äv. -atʃ- (– – – tschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
1) (†) (en trakts) befolkande; befolkningstillväxt. (Delägarna i Söderkompaniet skola ha rätt att i vissa trakter) förordna, anrätta och befordra Population och Besättningar. Stiernman Com. 1: 942 (1626). Lappmarckens population. HFinLappm. 2: 87 (1686). Någre Statistiker fröjdade sig öfverljudt åt den starka populationen i himmelen. Polyfem III. 50: 3 (1811). Pfeiffer (1837).
2) (numera bl. i vetenskapligt fackspr.) konkret: befolkning, folkstock; folkmängd. Fennia XVI. 3: 133 (1761). Populationen ökas med 1 proc. hvarje år. Agardh (o. Ljungberg) II. 2: 291 (1856). En .. delvis av brachycephalare typer sammansatt population. Fornv. 1946, s. 89.
3) (i vetenskapligt fackspr.) bestånd(et) av en viss djurart inom ett visst område.
4) biol. grupp av individer med sinsemellan olika ärftlighetsanlag, ”blandbestånd”; motsatt: ren linje (se LINJE 7 c). BotN 1907, s. 123. Hofsten Ärftl. 1: 72 (1927).
5) statist. ett av ett större antal enheter bestående kollektiv som är föremål för statistisk bearbetning. Wicksell ElemStatistTeori 6 (1920). Quensel TeorStatistGr. 7 (1944).
POPULATIONISTISK, adj. (†) befolkningsstatistisk. (Agardh o.) Ljungberg III. 2: 36 (1857). Fennia XVI. 2: 61 (1900).
Spalt P 1467 band 20, 1953