| Publicerad 1953 | Lämna synpunkter |
POPULERA, v. -ade.
(†) befolka; i p. pf. äv. i adjektivisk anv.: befolkad. RP 1: v (1621). Staden är allaredan mera populerad och bebyggd än orten kan tåla. NoraskogArk. 5: 280 (i handl. fr. 1700). Giftermål .. / Förblef ändock det bästa sätt / Att länder populera. Stiernstolpe Blumauer 1: 57 (1813). Ekbohrn 2: 165 (1904). — särsk. refl.: föröka sig; anträffat bl. i bild. Nog ser jag at penningar blifva gifte; jag önskar lycka at de må populera sig i verlden. Linné Bref I. 4: 114 (1750).
Spalt P 1468 band 20, 1953