| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PRACKA prak3a2, v.1, förr äv. (enst.) PRACKRA, v., -ade. vbalsbst. -ANDE, -ERI (se d. o.); -ARE (se d. o.); jfr PRACK, sbst.1
1) (†) söka uppnå ngt (särsk. skaffa sig ngt) gm tiggeri, böner, övertalning l. envis bearbetning l. med användande av mer l. mindre ojusta, ohederliga l. bedrägliga metoder l. gm skojeri o. d.; tigga; ”skoja”, luras. Thet pleger icke wara sedwane dhet swenerne schole ride effter Påscha och pracke hoss bönderne, när dhe haffua huarken höö eller annet. G1R 11: 276 (1537). Slemma Landlöpare / Och oförskämde bedragare / Som pracka, hutla och narra Folck. Brasck Apg. E 2 b (1648). Pracka och skoja. Sundén (1888). Auerbach (1913). — särsk. i uttr. pracka och låna, särsk.: dra sig fram gm att låna överallt o. d. Sahlstedt (1773). Schulthess (1885).
2) [jfr 1] (vard.) gm böner, övertalning l. envis bearbetning l. med användande av mer l. mindre ojusta, ohederliga l. bedrägliga metoder l. gm skojeri o. d. förmå ngn att överta l. köpa ngt (särsk. ngt som man vill bli av med l. ngt mindervärdigt); företrädesvis o. numera nästan bl. i särsk. förb. Dalin Vitt. 3: 5 (1733). Af farhåga att vid mitt afslag (min f. d. fästmö) Engel ånyo kunnat bli mig på halsen prackad. Cederborgh OT 4: 70 (1818).
3) (†) utföra ett dåligt arbete, fuska, klåpa o. d.; äv. allmännare, ss. en nedsättande beteckning för sysslande med ngt. Han Lappar och Prackar / han Knyter och Skarfwer. Törnewall B 7 b (1694). En .. (person), som prackade med statistik och filantropi. Samtiden 1874, s. 652.
4) (†) i uttr. pracka med betalningen, sköta betalningen av ngt på ett oordentligt l. slarvigt sätt, slarva med betalningen. Lind (1749). Heinrich (1828).
5) (†) refl.: ta l. dra sig fram med besvär o. med användande av alla till buds stående medel, hjälpa l. krångla sig fram o. d.; företrädesvis i särsk. förb. (Jag) måste .., såsom en förklädder Jude, pracka mig med en otrolig hassard och möda genom hela Pohlen. KKD 12: 393 (1748); möjl. till 1.
1) till 1, i uttr. pracka ngt av ngn, gm tiggeri, böner osv. (se pracka, v.1 1) förmå ngn att lämna från sig ngt (till ngn), lura ngt av ngn. G1R 17: 57 (1545). Lindfors (1824).
2) till 2, i uttr. pracka av sig ngt på ngn, pracka bort ngt till ngn. Serenius Ddd 3 b (1734). Dens. (1741). —
1) (vard.) till 2: göra sig av med ngt gm att lura det på ngn; pracka ngt på ngn. Weste (1807). Söka pracka bort osedliga fotografier. Ramberg Svarta 74 (1911).
2) (†) till 3: plottra l. slösa bort (ngt) o. d.; äv. i uttr. pracka bort ngt uti ngt, slösa bort ngt på ngt o. d. Pracka bort tiden. Serenius Lll 1 a (1734). Uti en .. nipperbod .., där min svåger åt sin hustru .. uti allahanda babioler (dvs. småsaker l. strunt) prackade bort 500 daler. Tersmeden Mem. 3: 81 (1741). Widegren (1788). —
PRACKA IFRÅN. (†)
1) till 1, i uttr. pracka ngn ifrån ngt l. ngt ifrån ngn, gm tiggeri, böner osv. förmå ngn att lämna från sig ngt, lura ngt från ngn. GullbgDomb. 26/7 1642. KKD 2: 282 (1718).
2) till 1, 5, refl., i uttr. pracka sig ifrån ngt, gm böner, övertalning osv. krångla sig ifrån ngt. Serenius Kkk 4 a (1757). Heinrich (1828).
3) till 3, i uttr. pracka ifrån sig ett arbete, göra från sig ett arbete på ett slarvigt l. oordentligt sätt. Han prackar alltid ifrån sig sina arbeten. Nordforss (1805). —
PRACKA IHOP l. HOP. (†)
1) till 1: få l. samla ihop (ngt) gm tiggeri, böner osv. Husset holles upp med det som Frun af grannen / Kan tiggia, pracka hoop. ÖB 35 (1712). Sundén (1888).
2) till 3: sätta l. ”tota” ihop, göra o. d. Pracka ihop et falskt testamente. Serenius Lll 2 a (1734). Nordforss (1805). —
PRACKA PÅ10 4. (vard.) till 2, i uttr. pracka på ngn ngt, gm böner l. övertalning l. envis bearbetning osv. förmå ngn att överta l. köpa ngt (särsk. ngt som man vill bli av med l. ngt mindervärdigt l. otrevligt), lura ngt på ngn. Serenius (1741). Lutterlögn hade prackat på diversehandlare Gravlund ett dussin hjortskinnshandskar. Nilsson HistFärs 85 (1940). jfr påpracka. —
PRACKA SIG FRAM. (†) till 5: hjälpa l. ta l. dra sig fram. Ihre (1769). Pracka sig fram med lånta kärror. Porthan BrCalonius 449 (1797). Jag (måste) väl pracka mig fram genom lån. Stenhammar Riksd. 3: 48 (1844). Sundén (1888). —
PRACKA SIG IGENOM. (†) till 5: hjälpa l. ta sig igenom l. dra sig fram genom (ngt). Weise 1: 227 (1769). —
PRACKA TILL. (†) till 1, i uttr. pracka till sig l. pracka sig till ngt, gm tiggeri l. böner osv. förskaffa sig ngt, lura l. krångla till sig ngt o. d. Huru offta har det händt .., att mången kiäck Dame .. prackat sig till ett Wrak, med hwilken hon sedan i Sorg och Olust lefwa måst? Fernander Theatr. 337 (1695). Then som wil wara Padde-Wulen, kan altid pracka sig til några penningar. Block Progn. 61 (1708). Bergman VSmSkr. 10 (1816). Auerbach (1913).
(1) -HOP, m. (†) hop av tiggare l. bedragare l. skojare o. d.; jfr prackare-hop. G1R 28: 478 (1558). —
-VIS, adv. (†)
2) till 3: ss. ett fuskvärk, illa l. dyl.; jfr prackig. (Byggnader som) prackvis blifvit upförde. Porthan BrCalonius 535 (1798). —
-VÄRK, n. (†)
2) till 3: fuskvärk. Alt hastvärk blifver prackvärk. Bergklint MSam. 1: Föret. 7 (1781).
Spalt P 1640 band 20, 1954