Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRAGMATISM prag1matis4m, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. pragmatismus, eng. pragmatism, fr. pragmatisme; till stammen i lat. pragmaticus, gr. πραγματικός (se PRAGMATISK)]
1) hist. pragmatisk metod, pragmatiskt framställningssätt. SvLitTidn. 1819, sp. 356. HT 1934, s. 380.
2) filos. benämning på vissa kunskapsteoretiska åsiktsriktningar som ha det gemensamt att de betrakta kunskapen ss. ett medel för handlingen. Pragmatismen. Jacobsson (1910; boktitel). —

 

Spalt P 1645 band 20, 1954

Webbansvarig