| Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PREJARE präj3are2, m.||ig.; best. -en l. -n; pl. =.
vbalsbst. till PREJA, v.1 3: person som pungslår l. skinnar l. tar för mycket betalt av folk. Samvetslösa ockrare och prejare. Ahnfelt HofvLif 3: 94 (i handl. fr. 1799). Mjölnarn, den prejarn och girigbuken, kände man nog till. Wester Reymont Bönd. 3: 302 (1924).
Spalt P 1711 band 20, 1954