Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PREMONSTRATENSER prem1onstratän4ser l. pre1-, l. 01040, m.; best. -n; pl. =.
Ordformer
(pre- 1635 osv. prä- 1902)
Etymologi
[jfr t. prämonstratenser, eng. premonstratensian; av mlat. præmonstratensis, till Præmonstratum (fr. Prémontré), namn på ordens moderkloster (nära Laon i Frankrike)]
av Norbert av Xanten 1120 stiftad klosterorden för reguljära kaniker, 1121 utvidgad med en kvinnlig gren. Schroderus Os. 2: 641 (1635). Holmquist Kyrkoh. 1: 263 (1922).
Ssgr: PREMONSTRATENSER- l. PREMONSTRATENS-KLOSTER. Reuterdahl SKH II. 1: 124 (1843). —
-KYRKA. Hahr ArkitH 202 (1902). —
-MUNK. Wikforss 2: 327 (1804). —
-NUNNA. Wikforss 2: 327 (1804). —
-ORDEN. Björkegren 2172 (1786).

 

Spalt P 1726 band 20, 1954

Webbansvarig