Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRESSUR, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(presseurer, pl. c. 1685. pressur 1631 (: pressuren, sg. best.), 1637—1904. pressure 1716. pressyr 1734 (: pressyrer, pl.))
Etymologi
[jfr t. pressur, meng. (o. eng.) pressure, ffr. presseure; av lat. pressura, tryckning, pressning, till pressus, p. pf. av premere, trycka (se PRESSA)]
(†) olägenhet, svårighet, vedermöda; förtryck, förföljelse; äv. konkretare, om företeelse l. handling som vållar ngn besvär l. lidande l. innebär förtryck l. förföljelse; särsk. om börda l. pålaga som ålägges underlydande av överheten (i form av skatter l. skyldighet att utföra arbeten l. mottaga inkvartering l. hålla krigsfolk o. d.). SvRiksd. I. 3: 183 (1631). Knechtskrifningen är en pressur, som mycket plågar allmogen. RARP 9: 101 (1664). Hr Baaz, som .. måst uthärda svårare pressyrer i fält än Hr Vernander i sin kammer i Vegsoe. VDAkt. 1734, nr 78. FinKyrkohSP 4: 281 (1741). jfr Ekbohrn (1904).

 

Spalt P 1794 band 20, 1954

Webbansvarig