Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROCESSUELL prωsäs1ɯäl4 l. pro-, l. prω1ses- l. prωs1– l. prå1– l. pros1-, ngn gg -ä4l, adj.; adv. -T.
Ordformer
(-el 1726—1904. -ell 1728 osv.)
Etymologi
[bildat till stammen i lat. processus (se PROCESS, sbst.1) med den (urspr. fr.) ändelsen -ell; med avs. på bildningen jfr sådana ord som GRADUELL, KASUELL]
1) jur. som har formen av l. avseende på l. användes vid l. på annat sätt har samband med en process (se PROCESS, sbst.1 4) l. en rättegång, process-, rättegångs-. Abrahamsson 613 (1726). Sedan saken nu syntes vilja förvexlas ifrån et privat til et processuelt mål. VDAkt. 1752, Syneprot. F III 7. Det processuella förfaringssättet var hufvudsakligen detsamma i civilmål och i brottmål. 3SAH 4: 206 (1889). Vidtagande av .. processuell åtgärd. SFS 1937, s. 383.
2) (tillf.) som har avseende på l. samband med en process (se PROCESS, sbst.1 5) l. ett skeende l. förlopp. KyrkohÅ 1934, s. 128.
Ssgr (till 1; †): PROCESSUELL-KVESTION. jfr -tvist. VDAkt. 1736, nr 158. —
-TVIST. rättstvist, process. Abrahamsson 603 (1726; efter handl. fr. 1718).

 

Spalt P 1944 band 20, 1954

Webbansvarig