Publicerad 1954 | Lämna synpunkter |
PROSTERI prωs1teri4, n.; best. -et l. -t; pl. -er (HFinLappm. 2: 65 (1674) osv.) ((†) = (Almquist CivLokalförv. 3: 153 (i handl. fr. 1540), RP 2: 213 (1632)); -en RARP 4: 637 (1651)).
1) (numera föga br.) prosts tjänst l. ämbete l. befattning; stundom äv.: domprosteri (se d. o. 1). Schroderus Os. III. 1: 242 (1635). När Prowesteriet blifwer lööst (dvs. ledigt), skal enkian och hennes omyndiga barn niutha Nådhe års upbördhen. KOF II. 2: 432 (c. 1655). SvKyrkH 2: 94 (1941; om domprosteri).
2) (utom i Finl. numera bl. tillf. l. om ä. förh.) underavdelning av ett stift under ledning av en prost, kontrakt (se KONTRAKT, sbst. I); förr äv.: domprosteri (se d. o. 2). G1R 3: 260 (1526). Aff Schara Stickt och prostrijt. Därs. 7: 186 (1530). Jakobstads prosteri. FFS 1922, s. 1273. Nilsson HistFärs 193 (1940).
-MÖTE. (om ä. förh.) möte av ett kontrakts präster under (kontrakts)-prostens ledning. Hildebrand Medelt. 3: 171 (1900). —
Spalt P 2094 band 20, 1954