Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PROSYLLOGISM prå1sylogis4m l. prω1-, l. 01—, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. prosyllogismus, eng. prosyllogism, fr. prosyllogisme; till gr. προ– (se PRO-, prefix1) o. συλλογισμός, slutledning (se SYLLOGISM)]
filos. slutledning utgörande första länken i en slutledningskedja l. polysyllogism därigm att dess slutsats utgör en av premisserna i en följande slutledning. Lutteman Schulze KantCrit. 90 (1799). 3NF 6: 928 (1927).
Avledn.: PROSYLLOGISTISK, adj. [jfr t. prosyllogistisch, eng. prosyllogistic, fr. prosyllogistique] filos. adj. till prosyllogism. Lindblom Log. 196 (1836). Afzelius Log. 48 (1864).

 

Spalt P 2097 band 20, 1954

Webbansvarig