Publicerad 1954   Lämna synpunkter
PRÄSTERLIG präs3terlig2, stundom PRÄSTLIG präs3tlig2, förr äv. PRÄSTELIG, adj. -are. adv. -EN (†, Lind (1738), Palmblad Fornk. 1: 312 (1843)), -T (Stagnelius (SVS) 4: 131 (c. 1817) osv.).
Ordformer
(förr äv. prest-. -elig 1585—1857. -erlig 1536 osv. -lig 1646—1908. -erlighit, n. 1541)
Etymologi
[jfr d. præst(e)lig (ä. d. præsterlig), isl. prest(a)ligr; i formen prästerlig efter t. priesterlich]
adj. till PRÄST.
1) till PRÄST 2 o. 4; särsk.: som tillhör l. härrör från l. är utmärkande för l. anstår (osv.) en präst l. präster(na) l. prästämbetet; som liknar en präst l. är sådan som hos en präst; stundom: som är präst l. består av präster. Prästerliga (ämbets)förrättningar, göromål, sysslor. Den prästerliga banan, prästbanan. Uppträda med stor prästerlig värdighet. Prästerliga later. Presterlig werdigheet. Syr. 45: 24 (öv. 1536). Her Måns .. haf(ve)r emoot all prästerligh höfflighet (dvs. anständighet) sutit heela natten och druckit. ConsAcAboP 1: 183 (1645). (Konsistoriet har) åther förbudet honom brucka sitt presteliga ämbete. VDAkt. 1667, nr 361. Det är sant att .. (Geijer) icke är prestvigd; men i sitt hjerta är han den presterligaste af oss alla. Tegnér (WB) 7: 440 (1834). Presterlig tjenst. SFS 1883, nr 59, s. 2. Det prästerliga miljöarvet förnekade sig inte hos (Elin Wägner). 3SAH LX. 1: 38 (1949). På ledande prästerligt håll. Thomson StPrästv. 13 (1951). — jfr O-PRÄSTERLIG. — särsk.
a) (†) i uttr. prästerligt förlovad, trolovad (inför präst). Palmblad Nov. 1: 139 (1840).
b) (numera föga br.) om släkt: som innehåller (många) präster (i flera led); jfr PRÄST-SLÄKT. Bellman SkrNS 1: 295 (1791). Rosenstein 1: 252 (1797).
c) (†) i utvidgad anv., om föräldrar: varav fadern är präst. Föd af Presteliga föräldrar. VDAkt. 1677, nr 61.
2) (i religiöst spr., numera bl. tillf.) till PRÄST 6—8.
a) till PRÄST 6. Christi Presterliga Ämbete. Alnander Sal. 56 (1771).
b) till PRÄST 7. J skolen wara migh itt Presterlighit Konungs rike, och itt helught folck. 2Mos. 19: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: ett rike av präster). Flensburg KyrklT 140 (1872).
c) till PRÄST 8. Satsen om alla Christnas allmänna presterliga egenskap. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 271 (1835). Sundberg Bekänn. 9 (1879).
Avledn.: PRÄSTERLIGHET, r. l. f. särsk. till 1: egenskap(en) att vara prästerlig; numera företrädesvis: egenskapen att vara prästerlig i sitt uppträdande, att framträda med prästerliga later o. d. Serenius Zz 4 b (1757). (Söderbloms) suveräna oberoende av slentrianmässig form och prästerlighet. HågkLivsintr. 15: 106 (1934).

 

Spalt P 2268 band 20, 1954

Webbansvarig