Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PUMPA pum3pa2, sbst.3, förr äv. POMPA, sbst.3, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Schroderus Comenius 125 (1639) osv.) ((†) -er Palmchron SundhSp. 52 (1642), Lundberg Träg. 59 (1754)).
Ordformer
(pomp- c. 1635—1913. pump- 1669 osv. påmp- 1762)
Etymologi
[etymologiskt identiskt med POMPON, sbst.1]
1) om de vanl. stora o. runda frukterna av vissa växter tillhörande släktet Cucurbita Lin. l. vissa närstående släkten inom familjen Cucurbitaceæ; äv. om dessa växter; särsk. om (frukterna av) olika varieteter av den i Sverige odlade Cucurbita pepo Lin.; jfr GRÄS-KAR, KURBITS 1, PEPON, POMPON, sbst.1 Schroderus Dict. 11 (c. 1635). Pomper äro af många slag. Vi svenskar kunna ej med at äta dem. Linné Diet. 2: 188 (c. 1750). Dens. Sk. 316 (1751; om växt). Jönsson Gagnv. 127 (1910; om Cucurbita maxima Duch.). Bolin VFöda 304 (1934). jfr APELSIN-, FLASK-, JÄTTE-, KALEBASS-, MAT-, MELON-, MÄRG-, VÅRT-, ÄGG-PUMPA m. fl. särsk. (†) om (frukten av) växten Colocynthis citrullus (Lin.) O. K., vattenmelon. Areschoug Düben 25 (1870). jfr ARBUS-, VATTEN-PUMPA.
2) [jfr GLAS-KUKURBITA] flaska av glas l. lera l. metall som till formen liknar en pumpa (i bet. 1); särsk. (o. numera bl.) dels om kaffepumpa, dels om ett slags förr använd karaff för brännvin o. d. Lind (1749). Lemonader och likörer i stora pumpor. AvHauswolff (1808) hos Bååth-Holmberg FlickDagb. 117. 1 pompa af koppar med bleckfordrar. BoupptVäxjö 1874. Nordström Luleåkult. 85 (1925; om brännvinskaraff). Om morgonen (serverades) mandelbröd och kaffe i pumpa. Heidenstam Kastanj. 153 (c. 1930). jfr DESTILLER-, GLAS-, KAFFE-, LER-, VATTEN-PUMPA m. fl.
Ssgr (i allm. till 1): A: (2) PUMP-FODER, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2385). (†) = -fodral. BoupptVäxjö 1868. Därs. 1881. —
(2) -FODRAL. värmeisolerande fodral av bläck l. flätvärk o. d. vari kaffepumpa sättes, sedan kaffet är kokat. BoupptVäxjö 1855. —
-FRÖ, n. ApotT 1698, s. 72. —
-GRÖT. (förr) jfr -välling. Dalin Vitt. 4: 445 (c. 1750). —
-KAKA, r. l. f. kok. jfr kaka, sbst. 2 c. Hagdahl Kok. 863 (1879). —
(2) -KORG, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2386). pumpfodral av flätvärk o. d. BoupptVäxjö 1856. —
-KÄRNA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 2397). (pump- 1739 osv. pumpe- 1650—1755) jfr kärna, sbst.1 1 b. Hildebrand MagNat. 228 (1650). —
-KÖTT. om pumpas fruktkött. —
-PUDDING. kok. LBl. 1908, s. 149. —
-RANKA, r. l. f. om pumpas slingrande stjälk. PT 1906, nr 51 A, s. 3. —
-SKAL. Lucidor (SVS) 236 (1672). —
-SKIVA, r. l. f. Ekberg Hvad äta? 166 (1899). —
-STRIMLA, r. l. f. (Till gratäng på pumpa tages bl. a.) Omkring 1 kg pumpstrimlor. SvD(B) 1917, nr 264, s. 5. —
-VÄLLING. välling tillredd av pumpa. Broman Glys. 3: 200 (c. 1730). —
-VÄXT. växt tillhörande familjen Cucurbitaceæ. Dalin FrSvLex. 1: 287 (1842). NFMånKr. 1939, s. 759.
B (†): PUMPE-KÄRNA, se A. —
-PÄRON. ett slags stora päron; jfr flask-päron. Rudbeck HortBot. 96 (1685). Strålenhielm Ymp. 26 (1751).

 

Spalt P 2391 band 21, 1955

Webbansvarig