| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PURISTISK pɯris4tisk l. pu-, adj.; adv. -T.
som är purist; som är präglad av purism.
1) i sht konst. motsv. PURISM 1, PURIST 1 (o. med motsv. bruklighet). God smak och en puristisk enkelhet .. karakterisera interiören (av biografen Aveny i Gbg). Form 1941, s. 65. SvD(B) 1946, nr 287, s. 5.
2) språkv. motsv. PURISM 2, PURIST 2. SvLittFT 1837, sp. 479. Ciceros puristiska språk och stil. PedT 1896, s. 227. Man svärmade (i skaldeförbundet Runa på 1870-talet) för en puristisk svenska. Lamm i 3SAH 50: 55 (1940).
Spalt P 2452 band 21, 1955