puts | SAOB

Publicerad 1955

PUTS put4s, sbst.4, r. l. m. (VetAH 1780, s. 206, osv.), äv. n. (PT 1895, nr 230, s. 3 (i bet. 1), SmålP 1927, nr 105, s. 6 (i bet. 2)); best. -en, ss. n. -et; pl. (tillf., om olika slag av puts) -er32.

Etymologi

[jfr d. puds, nor. puss, t. putz; samhörigt med (i bet. 1 avledn. av l. grundord till, i bet. 2 avledn. av) PUTSA, v.3]

byggn.

1) konkret: tunt ytterlager av murbruk (vanl. kalkbruk) på mur l. vägg l. innertak o. d.; stundom om murbruket; äv. abstraktare, om putsning ss. en särskild teknik l. arkitektur; jfr RAPPNING, REVETERING. På flera ställen hade putsen fallit av väggen. En stor byggnad i vit puts. Rothstein Byggn. 448 (1859). Det gamla husets färg var daskigt smutsgrå, där putsen ännu satt kvar; annars lyste teglet igenom på otaliga ställen. Sandberg GHusH 6 (1897). Bjälklag av armerade håltegelplattor med puts å undersida. SFS 1919, s. 340. jfr CEMENT-, FASAD-, FIN-, FRESKO-, GIPS-, KALK-, MUR-, SLÄT-, SPRIT-PUTS m. fl.

2) abstr., ss. vbalsbst. till PUTSA, v.3: putsning. VetAH 1780, s. 206. Murare, 4 st., erhålla strax lönande arbete med invändigt puts. SmålP 1927, nr 105, s. 6. ByggnArbMinn. 16 (1950).

Ssgr (till 1, stundom äv. med anslutning till 2; byggn.; jfr putsa, v.3 ssgr): PUTS-ARKITEKTUR. arkitektur som utmärkes av användningen av putsade ytor. TT 1884, s. 64. —

-BEKLÄDNAD. beklädnad av väggyta o. d. med puts; ofta konkret, om putsen. TT 1896, Allm. s. 187. —

-BRUK. jfr bruk 11. AHB 131: 83 (1887). —

-BÄRARE, r. l. m. [jfr d. pudsbærer, t. putzträger] särskilt underlag (bräder, reveteringsmattor l. dyl.) för puts. HantvB I. 4: 23 (1936). —

-DEKORATION. dekorering av putsen på en väggyta o. d.; äv. konkret(are), om dekoration av puts. Fatab. 1933, s. 105 (konkret). —

-DRAGARE. (†) person som utför putsning. Östberg ArkAnt. 35 (1928; om ä. förh.). —

-FASAD. putsad fasad. TT 1893, Byggn. s. 65. —

-FÄLT. putsat väggfält. MeddSlöjdF 1896, s. 36. —

-FÄRG. om färgen hos putsen på en väggyta o. d. Thordeman FolkLust. 17 (1933). —

-GRUND, r. l. m. om den grund varpå putsen anbringas. 2NF 21: 1336 (1914). —

-HUS. hus med putsade ytterväggar. TT 1896, Extrah. s. 44. —

-KALK, sbst.1 (sbst.2 se putsa, v.2 ssgr). kalk för användning till putsbruk. Göteborgs Murbruks & Sandcements A.-B. .. Tillverkar och försäljer: Maskinarbetad Mur- Tak- Puts- o. Barlastkalk. GHT 1898, nr 266 B, s. 1. —

-KLÄDD, p. adj. putsad (se putsa, v.3). AntT XXI. 4: 3 (1913, 1919). —

-LIV. jfr liv II 5 c. (Man) skiljer .. mellan tegellifvet och putslifvet. 2NF 16: 425 (1911). —

-MASSA, r. l. f. jfr -bruk. TT 1885, s. 109. —

-MUR. putsad mur. AB 1898, nr 59 B, s. 2. —

-MURBRUK~02 l. ~20. TT 1873, s. 173. —

-ORNAMENTIK. ornamentik av puts. Näsström SvFunkt. 71 (1930). —

-REVETERA, -ing. revetera med puts. Hofrén Herrg. 324 (1937). —

-RUSTIK, r. rustik i puts. 2NF 20: 1243 (1914). —

-SAND. för användning till putsbruk. PT 1908, nr 37 A, s. 3. —

-TAK. putsat innertak. 2SvKulturb. 5—6: 108 (1936). —

-TÄCKE. täcke l. ytlager av puts. Östberg ArkAnt. 35 (1928). —

-UNDERLAG~002. 2NF 22: 635 (1915). —

-VÄGG. putsad vägg. TT 1900, Byggn. s. 73. —

-YTA. [jfr t. putzfläche] putsad yta; äv. om ytan av putsen på en vägg o. d. AHB 131: 111 (1887).

Spalt P 2498 band 21, 1955

Webbansvarig