Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PYR, sbst.2, l. PYRE, sbst.1, n.; best. -et.
Etymologi
[sv. dial. pyr(e); till PYRA, v.1]
(†) dåligt, surt bränsle. Hur skall jag kunna blåsa eld i det här gemena pyret? Veden är så våt, att ingen låga blir. Almqvist Grimst. 28 (1839).

 

Spalt P 2528 band 21, 1955

Webbansvarig