Publicerad 1955 Lämna synpunkter PYRA, f.; best. -an. Etymologi [sv. dial. pyra, besläktat med PYRE, sbst.2] (†) liten flicka l. tös, pyre. PJBöklin (1837) i Bremer 1: 295. Spalt P 2528 band 21, 1955 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se