| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PYRA py3ra2, v.1, äv. (numera knappast br.) BYRA by3ra2, v.2 pyr resp. byr, -de, -t, -d ((†) pr. ind. sg. -ar Wetterbergh Sign. 10 (1843), Sundén (1888). ipf. -ade Dalin (1851; under byra), Sundén (1888). sup. -at Dalin (1851; under byra), Sundén (1888)). vbalsbst. -ANDE; jfr PYR, sbst.2
1) om eld l. (sur) ved o. d.: brinna svagt l. sakta o. utan låga l. endast med svag låga (men ofta under mer l. mindre stark rökutveckling); ryka; ofta opers.; äv. i p. pr. i adjektivisk anv. Veden ligger och pyr. Det pyrde ännu i l. under askan. Adlerbeth HorSat. 24 (1814). Det ligger och glöder och pyr på tusende ställen ännu i de svarta afbrända myrvidderna. SDS 1896, nr 263, s. 2. En pyrande stockeld. Heidenstam Karol. 1: 199 (1897). I den osande kakelugnen pyrde en liten löjlig och sur barrvedsbrasa. Öberg Makt. 1: 6 (1906). I en skål pyrde rökelse. Krusenstjerna Pahlen 4: 178 (1933). — särsk.
a) (tillf.) i p. pr. i adjektivisk anv., i utvidgad anv., om ljud från eldstad: fräsande. Ett pyrande ljud från eldstaden. Geijerstam Kronof. 85 (1890).
b) bildl., om ngt abstrakt: mer l. mindre undertryckt l. dolt röra sig l. finnas o. d.; särsk. om tanke l. känsla (i sht vrede l. missnöje l. harm): jäsa, glöda; äv.: finnas under ytan o. d. liksom en pyrande eld; äv. i p. pr. i adjektivisk anv. Ett pyrande missnöje. Lidforss Dante I. 1: 31 (1902). (Skådespelarens) talang låg och pyrde. En vacker dag kunde den slå ut i full låga. Bergman MVBar. 199 (1926). Trotset pyr, frihetslängtan kan inte släckas. UNT 1942, nr 272, s. 9. Han kände hur elakheten pyrde inom honom. Olsson Nye 159 (1947). särsk. (tillf.) i utvidgad anv., i uttr. pyra av ngt, jäsa l. sjuda av ngt. (Räv-)huvudet pyrde av livslust. Eklundh Folk 106 (1918).
2) (†) göra upp (en pyrande) eld, elda. Stugan (kunde) icke .. göras .. varm, huru än Katrina eldade och pyrde i spisen. Almqvist Grimst. 28 (1839).
3) om rök l. fint stoft o. d.: välla fram, bolma, ryka; äv. i utvidgad anv., om lukt o. d.: tränga fram (som en rök); äv. opers.; äv. i p. pr. i adjektivisk anv. Tänd på här, det pyrar ju så att man inte ser hand för sig. Wetterbergh Sign. 10 (1843). Det pyr från sura cigarrer. SD(L) 1904, nr 96, s. 1. Skarp och färsk en vårlig lukt af mönja / från röda ångbåtsskrof i solen pyr. Österling ÅrVis. 9 (1907). Yrande och pyrande flygsand som trängde in öfverallt. Hedin Indien 2: 465 (1910). Den pyrande röken. SDS 1911, nr 184, s. 4. Siwertz Sel. 2: 148 (1920). — jfr GENOM-, IN-PYRA.
4) om vatten o. d.: sippra ut l. fram med ett bubblande l. fräsande ljud, porla; äv. allmännare: bubbla, fräsa, sjuda; äv. opers. För öfrigt pyr och porlar klart vatten öfverallt ur Thebes svarta jord. Centerwall Hellas 334 (1888). Vattnet knäpper och bubblar och pyr i marken, som är genomdränkt som en svamp. Hedin Indien 2: 25 (1910). Det kokar och pyr i grytan så locket hoppar. Lidman TGSilfverst. 266 (1910). Hedin Bagdad 627 (1917). — jfr IN-PYRA.
5) (tillf.) opers.: myllra, kräla, krälla. Rundt om honom lefde och pyrde det i gyttjan af slemmiga maskar och små äckliga krypdjur. Ahrenberg Öst. 66 (1890). Östergren (1935).
PYRA IN10 4. till 3, 4, om rök l. lukt l. vätska l. fint stoft o. d.: tränga in; äv. refl.; äv. bildl. MarkallN 2: 21 (1821). Hansson Kås. 28 (1897; bildl.). Med värmen kom något af doft i regnet som pyrde sig in öfverallt. Norlind Hell 2: 124 (1913). Röken från maskinen pyr som en brandrök in i kupén. Hedin Bagdad 6 (1917). jfr inpyra. särsk. i tr. anv.: genomdränka (ngt), genompyra, inpyra. Ännu hade inte rök och bensinångor pyrt in gatorna. Hammenhög EoA 51 (1930). —
PYRA SIG NER10 0 4. (mera tillf.) till 3, 4, bildl.: tränga (sig) ner, sjunka ner. Upplysningen uppifrån började pyra sig ner (till folket). Strindberg Skärk. 107 (1888). —
PYRA UPP10 4. (tillf.) till 4, om vatten: sippra fram, komma upp. Vattnet har blifvit fullt af salt och pyr upp till ytan (av saltträsket) i glittrande hvita fläckar. Hedin Indien 2: 273 (1910). —
PYRA UT10 4. (tillf.)
2) tr.: låta (ngt) utströmma l. tränga ut; jfr pyra, v.1 3, 4. Bomben .. pyr ut stridsgasen. Hemskydd. 85 (1939).
Spalt P 2528 band 21, 1955