Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PYTIA py4tia, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(äv. pythia)
Etymologi
[jfr t. o. eng. pythia, fr. pythie, lat. pythia; av gr. (ἡ) Πυϑία (ἱέρεια), (den) pytiska l. delfiska (prästinnan), fem. av πύϑιος, pytisk, delfisk (se PYTISK)]
(i sht i fackspr.) Apollons prästinna i tämplet i Delfi, som (sittande på en trefot) förkunnade orakelsvaren; äv. bildl., om kvinna som talar orakelmässigt o. d. Wennerdahl 210 (1748). OoB 1936, s. 665 (bildl.).

 

Spalt P 2551 band 21, 1955

Webbansvarig