PÅ ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2716):
(III 2 f, 7) PÅ-ELDA, -ning. (i sht i fackspr.) med avs. på ngt (t. ex. ångpanna, ugn, kamin) som uppvärmes l. upphettas (o. därigm sättes i funktion): börja elda under l. i; gm eldning (börja) uppvärma l. upphetta (ngt till den temperatur som behövs för dess funktion); äv.: gm tillförande av bränsle underhålla l. öka elden l. värmen under l. i (ngt); äv. i utvidgad anv., med avs. på lokomotiv l. fartyg o. d. som drives med ånga från ångpanna o. d.; ofta intr. l. abs.: börja elda l. gm eldning upphetta ngt (till behövlig temperatur) resp. gm tillförande av bränsle underhålla l. öka elden l. värmen; äv. i uttr. påelda under (en ångpanna o. d.); ss. vbalsbst. -ning äv. (konkretare) om den enskilda handlingen att börja elda l. att tillföra nytt bränsle till eld (under ångpanna l. i ugn o. d.) l. (konkret) om det tillförda bränslet; äv. oeg. l. bildl. (Kolnings-)Ugnen, som vanligen påeldas i 5 dygn, lemnas sedermera 4 eller 5 dygn att afsvalnas. JernkA 1820, s. 160. Påeldning af lokomotiv. Hwasser HbLokF 93 (1865). Å de fartyg, som först skulle ”lägga ut”, .. var .. påeldadt under pannorna. NordT 1895, s. 90. Fyrarna skola hållas lagom brinna och påeldningarna ske ofta samt med mindre qvantitet kol åt gången. SD(L) 1902, nr 450, s. 5. Ångpannorna måste påeldas hårdare. SvSkog. 668 (1928). Med .. ett stort glas vermouth som extra påeldning sov jag några timmar efter den kalla avrivningen. Dahlin SvartL 185 (1934). särsk. (†) med avs. på aska: gm eldning upphetta; anträffat bl. ss. vbalsbst. -ning. VetAH 1756, s. 172.
Ssg (i fackspr.): påeldnings-tid. tid som åtgår för upphettning av ngt (t. ex. ångpanna) till den temperatur som behövs för dess funktion, tid som åtgår för påeldning. UFlottUnderbef. 1940, s. 123. —
Spalt P 2742 band 21, 1955
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se
