Publicerad 1955   Lämna synpunkter
PÅLSMÄSSA på3ls~mäs2a, äv. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) PÅLSMÄSS ~mäs2 l. (i sht i skriftspr.) PAULSMÄSSA pa͡u3ls~mäs2a l. pa͡ω3ls~, r. l. f.; best. -an; pl. -or; förr äv. PÅVELSMÄSSA, f.
Ordformer
(pauls- 1825—1906. påls- 1678 osv. påvels- (-åffu- m. m.) 1584—1684. -messe 1584—1589. -mäss 1839—1906. -mässa (-me-) 1613 osv.)
Etymologi
[jfr fnor. o. isl. pálsmessa, nor. pålsmesse; av PÅL, sbst.1, o. MÄSSA, sbst.]
kyrklig högtid som i ä. tid firades den 25 jan. (stundom den 29 jan.) till åminnelse av aposteln Paulus’ omvändelse; vanl. (utom ngn gg i folkligt spr. bl. i skildring av ä. förh.) i utvidgad anv., dels om den 25 jan. (resp. den 29 jan.) l. om tiden närmast kring denna dag, dels om marknad som i ä. tid hölls denna dag; äv. i uttr. vid (äv. om) pålsmässan, äv. pålsmässa l. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) pålsmäss; förr äv. i uttr. i pålsmäss förlidne, vid senaste pålsmässan. Twå marcknedher, then ene om Bartholomei widh Trosa, then andre om Påwelsmesse i Tälye. PrivSvStäd. 3: 504 (1584). Om Påhlsmässan (dvs. den 25 jan.), klart väder skal betyda god åhrsväxt; Snö eller Regn, Dyr Tid. Quensel Alm(Jönköp.) 1723, s. 29. Jag fyllde sexton år i pålsmäss förlidne. Almqvist Amor. 341 (1839). Pålsmässa till minne af Pauli omvändelse, den 29 januari, har varit firad med mycken pomp och ståt. Sander SvDopn. 10 (1899). Vid pålsmässa 1439. Rosman BjärkSäb. 1: 313 (1923). Pålsmässa (25. 1.) betecknades (på runstaven) av ett svärd. Fatab. 1932, s. 121. Staf MarknMöt. 349 (1935; om marknad).
Ssgr (utom ngn gg i folkligt spr. bl. i skildring av ä. förh.): A: PÅLSMÄSS-MARKNAD, se D. —
-VINTER. om den del av vintern som infaller omkring pålsmässan. Loefling Resa 29 (1752).
B (†): PÅLSMÄSSA-TID, se D.
C: PÅLSMÄSSE-DAG, -MARKNAD, -TID, -UR, se D.
D: PÅLSMÄSSO-DAG. (-mässe- 1651—1684. -mässo- 1762 osv.) om den 25 jan. (stundom den 29 jan.); förr äv. i uttr. sankt pålsmässodag. På Sanct Påvelsmässedag. Ekeblad Bref 1: 77 (1651; rättat efter hskr.). Hülphers Dal. 521 (1762). —
-MARKNAD. (-mäss- 1906. -mässe- 1825. -mässo- 1771 osv.) (förr) Stiernman Com. 5: Reg. (1771). TurÅ 1950, s. 101 (om ä. förh.). —
-TID. (-mässa- 1613. -mässe- 1678—1684. -mässo- 1649 osv.) om tiden omkring pålsmässan; oftast i adverbiella uttr.; förr äv. i uttr. förliden pålsmässotiden, vid tiden omkring senaste pålsmässan. Bergv. 1: 199 (1649). Notfiskiaren Sal: Thomas Matzson som förleden Pålssmesse tijden genom döden afgången är. BoupptSthm 1684, s. 857 a. Vid Pålsmässotjden. AllmogHemsl. 110 (1741). (†) Twå åhrlighe frija Marcknadztijdher, som .. (i Skövde) af åldher åm Olufzmässa och Påwellzmässa tijdher wahnlige hafue wared at hålles. SköfdePriv. 7 (1613). —
-UR, r. l. m. (-mässe- 1952. -mässo- c. 1730) (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) = -urväder. Broman Glys. 3: 11 (c. 1730). 2SvUppslB 22: 613 (1952). —
-URVÄDER~020. urväder som infaller vid pålsmässan. NorrlS 1—6: 45 (c. 1770). —
-VECKA, r. l. f. vecka vari pålsmässan infaller. Osbeck Lah. 176 (1796).

 

Spalt P 2833 band 21, 1955

Webbansvarig