| Publicerad 1955 | Lämna synpunkter |
PÖRTE pœr3te2, n.; best. -et; pl. -en (ArkNorrlHembygdsf. 1921, s. 102 (c. 1640) osv.) ((†) = (GripshR 1593, s. 57, Hülphers Norrl. V. 1: 233 (1789)); -er BtÅboH I. 2: 54 (1624), Linné Skr. 5: 184 (1732)).
1) (i sht om ä. förh. i av finnar bebodda trakter) skorstenslöst boningshus som uppvärmes med en ugn, varifrån röken söker sig ut genom dörren l. en takglugg l. dyl., finsk rökstuga; äv. om (ss. vinterbostad använt) rum med en dylik ugn; i ä. språkprov stundom svårt l. omöjligt att skilja från 3. BtFinlH 2: 104 (1551). Jag moste lida .. sådan rök som låge iag vthi ett pørte. Schück Wivallius 1: 168 (i handl. fr. 1632). Bönderna (i Kemi) gingo i pyrten, röken stod dem i ögonen. Linné Skr. 5: 199 (1732). Zetterstedt SvLappm. 1: 166 (1822; i Vittangi, om visst rum i mangårdsbyggnad). I pörtet, vid det långa bordet, / Satt .. värden. Runeberg 2: 15 (1835). Ett pörte .. är .. ett rum, hvars tre sidor upptagas af breda lafvar. VLS 46 (1884; i Kukkola). LfF 1901, s. 277 (i Värml.). NordT 1934, s. 319. — jfr BONINGS-, FINN-, RYGGÅS-, RÖK-PÖRTE.
2) (om förh. i vissa finsktalande trakter av Sverige, i sht i Tornedalen) det (största) som kök l. dagligstuga brukade rummet i ett boningshus. Castrén Res. 1: 7 (1852). Bergfors PörtRenv. 213 (1934).
3) (om ålderdoml. förh., i sht i vissa trakter) om vissa ekonomibyggnader o. d. påminnande om ett pörte (i bet. 1); särsk. om rökbastu för torkning av spannmål (malt), kött o. d. (jfr BADSTUGA 4, KÖLNA, sbst. 1); äv.: bastu (för bad). G1R 11: 11 (1536). Hvilkedt steenhuus tillförende hafver varidt Vastena clösters pörthe och mältehuus. Därs. 23: 360 (1552). Skulle pörthen eller bryggiehus af ingen annan materie än stehn byggias. RP 8: 758 (1641). (Vid biskopsgård bör finnas) pörte medh kölna, sädhesbodh (m. m.). KOF II. 2: 496 (c. 1655). SvKulturb. 5—6: 144 (1699; för rökning). (Att rågen) blef buren på Pörtet och torkad. VetAH 1741, s. 144. Linet .. torrkas .. uti Ria, Badstuga eller Pörte. Alm(Sthm) 1804, s. 47. RisebergaB 92 (1931). jfr: Kiölnan .. befinnes .. i godt stånd, och med Pörte och jernspiell försedd. VDAkt. 1756, Syneprot. F III 7. — jfr MALT-, MÄLTE-, RÅG-PÖRTE.
4) (numera bl. tillf.) undermåligt boningshus, ruckel, kyffe, ”koja”. Een Nesla, then ther groor wid aldrawärste Pörten. Spegel GW 170 (1685). Han bor i ett uselt pörte. Nordforss (1805). jfr Haglund Lappl. 43 (1934).
(1, 3) -GLUGG. (pört- 1790 osv. pörte- 1878—1881) glugg för röken i ett pörte. Möller (1790). Topelius Vint. II. 1: 260 (1881). —
(1, 3) -HUS. (pört- 1735. pörte- 1735. pörtes- 1563) (†) hus utgörande en rökstuga l. inrymmande en rökbastu l. dyl. BtFinlH 4: 120 (1563). VDAkt. 1735, Syneprot. F III 7. —
(1) -PRÄST. (†) om frikyrkopredikant som predikar i hemmen i en finnbygd. GHT 1898, nr 233 D, s. 1. —
(1, 3) -UGN. (pört- 1745—1916. pörte- 1878. pörtes- 1598, 1679) om den karakteristiska rökgångslösa ugnen (l. öppna spisen) i ett pörte l. en rökbastu l. dyl. VästeråsDP 16/12 1598. Rudbeck Atl. 1: 745 (1679). (På trapporna) å pörteugnarna .. klifver finnen upp till ugnens krön, där han har sitt allrakäraste hviloställe. Retzius FinKran. 112 (1878). Quennerstedt C12 1: 22 (1916). —
B (numera bl. tillf.): PÖRTE-GLUGG, -HUS, se A. —
(3) -KONA. (pörte- 1565. pörtes- 1554—1562) (†) kvinna som hade till uppgift att sköta en torkbastu (för malt) l. dyl. KlädkamRSthm 1554 A, s. 62 a. Därs. 1565 G, s. 8 b. —
(3) -LAVE. (pörte- 1604. pörtes- 1638—1758) lave för spannmål (o. humle l. kött) o. d. som skulle torkas i en rökbastu l. dyl. GripshR 1604, s. 115. Bromelius Lup. 47 (1687; för humle). Salander Gårdsf. 216 (1758). —
-UGN, se A.
-HUS, se A. —
-KONA, -LAVE, se B. —
-UGN, se A. —
Spalt P 3123 band 21, 1955