Publicerad 1955   Lämna synpunkter
QUISLING kvis3liŋ2, m.||(ig.); best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[till namnet på den norske politikern o. landsförrädaren Vidkun Quisling, som 1940—45 i egenskap av ledare för partiet Nasjonal samling uppträdde som redskap för den nazistiska tyska ockupationsmakten i Norge]
eg.: (landsförrädisk) anhängare till Vidkun Quisling i Norge 1940—1945; ofta allmännare: person som illojalt l. landsförrädiskt samarbetar med en (i sht nazistisk l. fascistisk) fiendemakt. DN(A) 1940, nr 106, s. 2. Att hemligheten med de tekniska arrangemangen (för radiospaning) .. yppats för tyska armékommandot av en fransk quisling. UNT 1942, nr 53, s. 5. General Tjangtjinghui .. ”Kinas förste Quisling”. Därs. nr 298, s. 5. Att vara norsk quisling är diskvalificerande även i Sverige. GHT 1944, nr 40, s. 6. jfr: Quisling är icke längre i första handen individ. Han är vorden ett begrepp. GHT 1940, nr 199, s. 5.
Ssg: QUISLING-REGERING. landsförrädisk regering som är redskap för en (i sht nazistisk l. fascistisk) ockupationsmakt. Indisk quislingregering i Singapore. UNT 1943, nr 242, s. 5. Uppgörelsen med quislingregeringar och andra samarbetsvilliga organisationer blir nog i de flesta länder en blodig affär. SvD(B) 1944, nr 209, s. 4. Därs. nr 237, s. 6 (i Ungern).
Avledn. (tillf.): QUISLINGERI1004, n. quislingars värksamhet. GHT 1943, nr 92, s. 13. —
QUISLINGSK, adj. som har avseende på l. utmärker o. d. quislingar. GHT 1940, nr 199, s. 5. —
QUISLINGSKA, f. kvinnlig quisling. SvD(B) 1944, nr 246, s. 11.

 

Spalt Q 3 band 21, 1955

Webbansvarig