Publicerad 1956   Lämna synpunkter
RACKHÖNS, sbst. pl.
Etymologi
[till HÖNS (1 h); förleden av ovisst urspr.; jfr dock RACKA, v.3]
(enst., †) förklenande, i tilltal till skökor. I gamble, utförflugna Rackhöns. 2Saml. 13: 78 (c. 1690).

 

Spalt R 32 band 21, 1956

Webbansvarig